Små språkdetektiver: Barn lär sig nya ord genom grammatiska ledtrådar i språkbruket

StockholmForskare vid MIT och Brown University har belyst hur små barn lär sig nya ord. Studien, ledd av Athulya Aravind, Gabor Brody och Roman Feiman, ifrågasätter den gamla uppfattningen att barn förstår nya ord genom "ömsesidig uteslutning." Detta innebär att barn inte bara antar att varje nytt ord hänvisar till något nytt. Istället använder de grammatiska ledtrådar från meningar för att lista ut vad orden betyder.

Studien omfattade 106 barn, alla runt 2 år gamla. De tittade på videor där en tecknad räv använde olika ord för att beskriva föremål. Räven betonade vissa ord mer än andra, och denna betoning, kallad "fokus," hjälpte barnen att förstå om ett ord var något nytt. Här är vad forskarna upptäckte:

Barn som saknar fokus trodde att endast 24% av både nya och gamla ord syftade på olika saker. Med fokus ökade detta till 89% för samma ord. Utan fokus associerade de nya ord med kända objekt i 71% av fallen. När nya ord hördes med fokus, bedömde 87% att det var något nytt.

Barn snappas upp grammatiska signaler tidigt. De lyssnar efter betoning i tal, vilket antyder att ett ord kan ha en motsatt betydelse. Detta motsäger tanken att barn naturligt tror att ord är ömsesidigt uteslutande. Istället visar fokussignaler dem om ett ord är en etikett för något annorlunda.

Denna forskning ger en enkel förklaring till några komplexa problem. Den visar att barn använder sin förståelse av grammatiska regler för att lära sig nya språk. Resultaten uppmuntrar till vidare forskning, särskilt i olika språk där fokus kan uttryckas på andra sätt, som ordföljd. Studien fick stöd från Jacobs Foundations stipendium som tilldelats Feiman.

Omprövning av ömsesidig exklusivitet

Ömsesidig uteslutning är ett begrepp som ofta används för att förklara hur barn lär sig nya ord. Det antyder att barn tror att varje ord refererar till endast en sak. Till exempel, om de känner till ordet "hund" kommer de inte att använda det för att namnge en katt. Men denna nya forskning ifrågasätter den idén. Fynden visar att barn inte automatiskt antar att nya ord är ömsesidigt uteslutande. Istället påverkas deras förståelse av hur orden presenteras, särskilt genom språkligt fokus.

Så påverkar det vår förståelse:

Barn är bättre på att lära sig nya ord än vad man tidigare trott. De reagerar på betoningar och andra ledtrådar i talet för att förstå ordens betydelser. När föräldrar betonar ett ord, indikerar det att det ordet är speciellt och kanske betyder något annat än vad barnet är vant vid. Studien visar att barn inte bara lär sig ord genom att se dem användas på ett sätt, utan också genom att uppfatta dessa subtila signaler i språkanvändningen.

I grund och botten använder barn grammatiska ledtrådar, som fokus, för att lista ut nya ord. Detta visar på en mer komplex språklig interaktion än vad den gamla idén om ömsesidig uteslutning föreslog. Istället för att anta att alla ord är ömsesidigt uteslutande, lyssnar barnen på nyanser. De lär sig att vissa ord kan ha flera betydelser eller användas i olika sammanhang. Denna flexibilitet hjälper dem att hantera språkets enorma omfång mer effektivt.

Språkutvecklingen hos barn är en komplex process. Men barn använder enkla strategier, som att uppmärksamma betoning och ton i talet, för att avkoda språkliga komplexiteter. Det handlar om att barn, även i mycket unga år, har en avancerad förmåga att förstå och reagera på grammatiska strukturer. Denna insikt utmanar tidigare uppfattningar och öppnar nya vägar för att förstå hur språk lärs in. Det betonar vikten av sammanhang och framställning vid inlärning av ord, och visar att kommunikation handlar inte bara om ord, utan om hur de används.

Rollens fokus

Att förstå hur små barn lär sig nya ord belyser vikten av fokus i språkinlärning. Studien betonar att när vuxna betonar vissa ord ger de ledtrådar till barn om vad de orden kan betyda. Fokus i språk handlar om att lägga tonvikt på ett ord eller en fras för att skilja det från andra. Så här påverkar fokus barns lärande:

• Fokus hjälper barn att skilja mellan nya och bekanta ord.
• Det underlättar tolkningen av ordens betydelse genom att signalera kontrast.
• Barn använder sig naturligt av fokusledtrådar, även för ord de aldrig har hört tidigare.

Istället för att enbart förlita sig på tanken om ömsesidig uteslutning, där varje nytt ord måste hänvisa till ett nytt objekt, lyssnar barnen efter betoning. Denna betoning vägleder deras förståelse. Till exempel, om ett ord betonas, tolkar barn det som att det hänvisar till något annat än de redan nämnda objekten. Denna insikt hjälper oss att förstå barns naturliga förmåga att använda grammatiska ledtrådar för att avkoda språk.

Att se fokus som en vägledning snarare än en direkt signal innebär att det är en naturlig del av hur vi kommunicerar med varandra. Redan i tidig ålder börjar barn uppfatta dessa nyanser. De använder dem för att forma en förståelse för de ord de hör omkring sig. Studien visar att vuxna inte behöver lära barn specifikt att ord är unika för objekt. Genom att tala naturligt hjälper vuxna istället barn att förknippa ord med nya begrepp utan förvirring.

Det här tillvägagångssättet visar hur språkinlärning är en dynamisk process. Det är flexibelt och anpassningsbart, påverkat av de vardagliga interaktioner som barn observerar och deltar i. Att utforska fokus i olika språk kan avslöja ännu mer om dessa inlärningsmekanismer. Denna studie öppnar möjligheter för att förstå hur barns tidiga språkmiljöer kan optimeras för att naturligt stödja deras ordförrådsutveckling.