Avslöjar hjärnans minnesstruktur: Hur platsminnen och händelseminnen interagerar och förstärker varandra

Lästid: 3 minuter
Av Jamie Olivos
- i

StockholmForskare vid MIT har utvecklat en ny modell som förklarar hur våra hjärnor kodar minnen av händelser och platser. Studien fokuserar på hjärnans hippokampus, känd för att lagra platsbaserade minnen, och hur den även hanterar minnen av händelser, så kallade episodiska minnen. Modellen leddes av MIT:s Ila Fiete, Sarthak Chandra och Sugandha Sharma, tillsammans med Rishidev Chaudhuri från UC Davis, och publicerades i Nature.

Studien belyser ett genombrott i forskningen om hur platsceller och rutnätsceller samarbetar. Platsceller i hippocampus och rutnätsceller i entorhinala cortex skapar en struktur för att koppla samman minnen. Detta möjliggör effektiv lagring och återkallande av minnen. Forskningen förklarar hur:

Platsceller lagrar minnen kopplade till specifika platser, medan rutnätsceller skapar ett mönster som liknar ett nätverk för att hjälpa till att återkalla platser och händelser. Samspelet mellan dessa celler bildar en struktur som organiserar minnen.

Denna modell efterliknar hur våra hjärnor lagrar stora mängder information och gradvis glömmer bort äldre minnen, samtidigt som vi kan lägga till nya. Den ger också insikter i hur människor använder tekniker som "minnesslott", där ny information associeras med bekanta platser för att förbättra minnet. I minnestävlingar använder deltagarna platser de känner väl för att minnas stora mängder detaljer, som till exempel en följd av spelkort. Modellen visar hur denna teknik utnyttjar hjärnans naturliga förmåga att organisera information inom dess minnesstruktur.

Denna forskning öppnar nya möjligheter för att förstå hur minnen av händelser, inte bara platser, lagras och återkallas. Det kan även påverka framtida utveckling inom maskininlärning. Projektet fick finansiering från organisationer som U.S. Office of Naval Research och National Science Foundation. Potentialen att tillämpa sådana hjärnliknande minnesmodeller inom tekniken är enorm, och erbjuder en djupare förståelse för själva minnet.

Insikter i hjärnans kretsar

En nyligen genomförd studie belyser hur våra hjärnor använder specifika kretsar för att hantera olika typer av minnen. Hippocampus och rutnätsceller samverkar för att skapa ett robust system som stödjer både rumsliga och episodiska minnen. Denna insikt medför flera konsekvenser:

  • Det ger oss en ny syn på hur minnen bildas.
  • Det hjälper till att förklara varför vissa människor har en enastående förmåga att minnas stora mängder information.
  • Det kan leda till förbättringar av minnesrelaterad teknik och behandlingar.

Modellen antyder att hjärnan använder en slags struktur för att organisera och hämta minnen, där fragment kopplas samman på ett effektivt sätt. Rutceller skapar en karta av punkter eller "brunnar" i hjärnan för att organisera dessa kopplingar. Denna struktur lagrar inte själva innehållet i minnena, utan fungerar som en vägvisare och leder dig till de rätta bitarna som lagras på andra ställen i hjärnan.

Hippocampus fungerar som en koordinator i detta system. När den tar emot ofullständiga signaler eller ledtrådar hjälper den till att koppla dessa till den sensoriska barken, där de faktiska detaljerna lagras. Denna struktur förklarar varför minnestekniker, som att använda ett "minnesslott," är så effektiva. Människor använder välbekanta platser som ramverk för att memorera mer information, vilket stämmer överens med hur våra hjärnors minneskretsar naturligt fungerar.

Studien ger oss också insikter om hur gamla minnen gradvis bleknar samtidigt som det skapas plats för nya. Detta överensstämmer med verklighetsobservationer där äldre minnen tenderar att tappa detaljer med tiden. Forskarna har utvecklat en datormodell som efterliknar dessa processer mer exakt än tidigare modeller och öppnar nya vägar för forskning inom neurovetenskap. En djupare förståelse för hur minnen är organiserade i hjärnan kan leda till framsteg både inom hjärn-datorgränssnitt och utveckling av förbättrade inlärningssystem. När forskare fortsätter att utforska dessa kretsar sträcker sig de potentiella tillämpningarna brett, från utbildning till behandling av minnesstörningar.

Framtida forskningsinriktningar

En ny studie belyser hur hjärnan skapar minnen av platser och händelser genom att utnyttja samspelet mellan plats- och rutnätsceller i hippocampus och entorhinala cortex. Detta komplicerade system öppnar upp för många spännande forskningsmöjligheter. Några intressanta framtida riktningar är:

  • Förståelsen av hur episodiska minnen omvandlas till långvarig faktakunskap.
  • Utforska hur händelseförlopp struktureras och lagras i hjärnan.
  • Använda minnesmodeller inspirerade av hjärnan för att förbättra maskininlärning.

Denna forskning banar väg för djupare förståelse av hur minnen bildas och bevaras. Den antyder att hjärnans förmåga att återkalla enorma mängder information genom tekniker som minnespalats inte bara är ett knep, utan speglar hjärnans naturliga strategier för minnesorganisation. Genom att koppla nya minnen till redan etablerade, skapar hjärnan ett komplext nätverk som underlättar lagring och återkallelse.

Forskare kan nu utforska hur episodiska minnen, som är kopplade till specifika tidpunkter och platser, gradvis omvandlas till semantiska minnen där sammanhanget inte längre behövs. Till exempel kanske du kommer ihåg att Paris är huvudstaden i Frankrike utan att minnas det specifika klassrum där du lärde dig det. Att förstå denna övergång kan bidra till att utveckla utbildningsstrategier och kognitiva terapier.

Studien presenterar en modell som kan förändra artificiell intelligens genom att erbjuda en plan för att utveckla AI med förbättrad förmåga att minnas och organisera information. Genom att efterlikna hjärnans minnesstruktur kan AI-system bli mer anpassningsbara och effektiva.

Framtida forskning kan också undersöka hur episodiska minnessystem identifierar början och slutet på en händelse. Att klargöra dessa gränser kan hjälpa oss att förstå tillstånd där dessa funktioner är nedsatta, som vid Alzheimers sjukdom eller PTSD. Studien, som stöds av framstående institut, lovar att utveckla vår förståelse av minne och översätta dessa principer till praktiska tillämpningar som gynnar samhället i stort.

Studien publiceras här:

https://www.nature.com/articles/s41586-024-08392-y

och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är

Sarthak Chandra, Sugandha Sharma, Rishidev Chaudhuri, Ila Fiete. Episodic and associative memory from spatial scaffolds in the hippocampus. Nature, 2025; DOI: 10.1038/s41586-024-08392-y

samt motsvarande primär nyhetskälla.

Välmående: Senaste Rönen
Läs mer:

Dela den här artikeln

Kommentarer (0)

Posta en kommentar
The Science Herald

Science Herald är en veckotidning som täcker det senaste inom vetenskapen, från tekniska genombrott till ekonomin för klimatförändringar. Det syftar till att bryta ner komplexa ämnen till artiklar som är förståeliga för en allmän publik. Därför vill vi med en engagerande berättelse göra vetenskapliga begrepp tillgängliga utan att förenkla viktiga detaljer. Oavsett om du är en nyfiken elev eller en erfaren expert inom det behandlade området hoppas vi att fungera som ett fönster till den fascinerande världen av vetenskaplig utveckling.


© 2024 The Science Herald™. Alla rättigheter reserverade.