Den ekonomiska bördan av långtidscovid: Förlorade arbetsdagar kostar den brittiska ekonomin miljarder

Lästid: 4 minuter
Av Pedro Martinez
- i

StockholmEn ny studie från University College London (UCL) belyser den ekonomiska påverkan av långtidscovid. Studien visar att förlorade arbetsdagar på grund av långtidscovid kan kosta den brittiska ekonomin miljardbelopp årligen. Över 4 000 patienter deltog och följdes mellan augusti 2020 och augusti 2022 via en mobilapp som en del av deras NHS-behandling. Appen samlade in data om hur symptom påverkar vardagen, inklusive trötthet, hjärndimma, livskvalitet, relationer och arbetsförmåga.

Viktiga resultat från undersökningen innefattar:

  • I genomsnitt visade patienterna liten förbättring i dagliga aktiviteter och arbetsförmåga över sex månader.
  • 72% av dem som först rapporterade att de förlorade arbetsdagar fortsatte att göra det efter sex månader.
  • 36% kunde inte arbeta alls under studieperioden.
  • Den ekonomiska förlusten uppgick i genomsnitt till £931 per patient och månad.

Runt två miljoner människor i Storbritannien beräknas ha långtidscovid enligt Office for National Statistics (ONS). Om vi tillämpar studiens resultat på denna grupp kan kostnaden uppgå till 20 miljarder pund per år. Även om bara 10% av långtidscovidsdrabbade påverkas avsevärt innebär det ändå en förlust på 2 miljarder pund årligen.

Professor Manuel Gomes vid UCL berättade att kostnaderna främst kommer från förlorad produktivitet. Omkring 46% av patienterna rapporterade allvarlig funktionsnedsättning efter sex månader, vilket belyser långtidssymptomens utmaningar. Dessa effekter på arbete och livskvalitet kan vara lika allvarliga som de som orsakas av vissa cancerformer.

Professor William Henley vid University of Exeter betonade den allvarliga inverkan på individer och på ekonomin i stort. Han föreslår att framtida hälsoåtgärder bör fokusera på att bekämpa trötthet och minska sjukfrånvaro för att underlätta återhämtning. Forskningsprojektet var ett samarbete mellan UCL, Universitetet i Exeter, Barts Health NHS Trust, Universitetet i Southampton och Living With.

Påverkan på arbetskraften

Långtidseffekterna av Covid-19 på arbetskraften är betydande och oroande. Många upplever att de inte kan återgå till sin tidigare arbetskapacitet, vilket påverkar ekonomin. Symtom som trötthet, hjärndimma och minskad förmåga att utföra vardagliga uppgifter är vanliga. Dessa symtom leder inte bara till irritation utan orsakar även frånvaro från arbetet. Den minskade produktiviteten har en ekonomisk konsekvens, vilket resulterar i förluster på flera miljarder årligen.

Utifrån studien framgår tydligt hur arbetsvanorna påverkas:

Enligt rapporten har 72% av de drabbade personerna behövt ta ledigt från arbetet, och 36% kunde inte alls återvända till jobbet efter sex månader. I genomsnitt förlorade patienterna produktivitet motsvarande 931 pund per månad.

När man multiplicerar dessa kostnader med miljontals som lider av långtidscovid blir det uppenbart hur summorna kan leda till en betydande ekonomisk belastning. Om denna trend fortsätter kan det kosta Storbritannien upp till 20 miljarder pund per år.

Alla som drabbas av långtidscovid är inte lika. Studien påpekar att de som analyserats kan vara mer påverkade än de som inte söker behandling. Men även om 10 % av de drabbade blir allvarligt nedsatta, kan det leda till en årlig förlust på 2 miljarder pund.

De ihållande symptomen väcker oro för arbetskraftens välbefinnande och produktivitet. Personer med allvarliga symptom har svårt att behålla sina jobb och försörjningsmöjligheter. Genom att påverka livskvaliteten drabbar långtidscovid inte bara individer utan hindrar också ekonomisk tillväxt.

Framtida hälso- och sjukvårdsstrategier måste ta hänsyn till dessa fakta. Genom att ta itu med symtom som trötthet kan man minska sjukfrånvaro och återställa produktiviteten. Att ge stöd till personer med långtidseffekter av Covid är avgörande, både för deras arbetsförmåga och för den bredare ekonomiska situationen. Studien visar tydligt att effektiva insatser behövs för att främja återhämtning och minska ekonomiska förluster.

Framtida insatser

För att hantera den ekonomiska påverkan av långtidscovid är det viktigt att fokusera på effektiva åtgärder. Dessa bör syfta till att hjälpa patienter att återhämta sig snabbare och minska sjukfrånvaron. Studien belyser potentiella områden att utforska för framtida hälsoinsatser. Viktiga fokusområden kan inkludera:

  • Utveckling av bättre behandlingsalternativ för trötthet och hjärndimma.
  • Förbättring av rehabiliteringsprogram för snabbare återhämtning.
  • Skapande av flexibla arbetsplatsregler för att stödja återhämtande medarbetare.
  • Ökad medvetenhet och förståelse för långtidscovid i samhället.

Studien visar att långtidscovid leder till betydande ekonomiska förluster på grund av minskad produktivitet. Detta betonar vikten av att prioritera hälsolösningar som hanterar funktionsnedsättningar. Behandlingsprotokoll som fokuserar på att minska symtom som trötthet och kognitiva problem kan vara avgörande. Detta gynnar inte bara de enskilda patienterna utan bidrar också till att minska det ekonomiska trycket på samhället.

Att främja flexibla arbetslösningar kan göra stor skillnad. Att erbjuda möjlighet till distansarbete eller deltidsanställning kan vara till hjälp för dem som har svårt att återgå till heltidsjobb. Dessutom är det viktigt att öka investeringarna i medicinsk forskning för att utveckla riktade behandlingar. Detta kan påskynda återhämtningstider och ge patienter möjlighet att återvinna sin arbetsförmåga på ett mer effektivt sätt.

Utbildnings- och informationskampanjer kan spela en avgörande roll för att öka den sociala förståelsen och stödet för dem som lider av långtidscovid. En tydlig allmän kännedom kan leda till mer medkännande arbetsplatsriktlinjer, minska stigmat och förbättra patienternas hälsotillstånd.

Att hantera långtidscovid är inte bara en fråga om hälsa, utan också en ekonomisk utmaning. En mer samordnad insats som kombinerar medicinska, sociala och ekonomiska strategier kan minska tillståndets påverkan. Att införa dessa åtgärder kan successivt lätta den ekonomiska bördan för både individer och samhället, vilket gör det lättare för oss att hantera de utmaningar som långtidscovid medför.

Studien publiceras här:

https://bmjopen.bmj.com/content/14/11/e088538

och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är

Jiunn Wang, Henry Goodfellow, Sarah Walker, Ann Blandford, Paul Pfeffer, John R Hurst, David Sunkersing, Katherine Bradbury, Chris Robson, William Henley, Manuel Gomes. Trajectories of functional limitations, health-related quality of life and societal costs in individuals with long COVID: a population-based longitudinal cohort study. BMJ Open, 2024; 14 (11): e088538 DOI: 10.1136/bmjopen-2024-088538

samt motsvarande primär nyhetskälla.

Ekonomi: Senaste Rönen
Läs mer:

Dela den här artikeln

Kommentarer (0)

Posta en kommentar
The Science Herald

Science Herald är en veckotidning som täcker det senaste inom vetenskapen, från tekniska genombrott till ekonomin för klimatförändringar. Det syftar till att bryta ner komplexa ämnen till artiklar som är förståeliga för en allmän publik. Därför vill vi med en engagerande berättelse göra vetenskapliga begrepp tillgängliga utan att förenkla viktiga detaljer. Oavsett om du är en nyfiken elev eller en erfaren expert inom det behandlade området hoppas vi att fungera som ett fönster till den fascinerande världen av vetenskaplig utveckling.


© 2024 The Science Herald™. Alla rättigheter reserverade.